Arbetarrörelse engelska
Översättning av "arbetarrörelse" på engelska. Arbetarrörelsen i Sverige har anor tillbaka till åtminstone talet, då arbetarna började organisera tidigare spontana hungerupplopp till strejker och därmed började agera som en autonom grupp. En händelse som brukar ses som central i den tidiga arbetarrörelsen i Sverige är August Palms föreläsning "Hvad vilja Social-Demokraterna?
Fem år därefter, , bildades Sveriges första fackförbund , Svenska Typografförbundet , [ 2 ] och senare samma år Svenska Postmannaförbundet. Arbetarrörelsen kom snart att delas i en facklig och en politisk del. Central för den fackliga rörelsen är Landsorganisationen , ofta förkortad LO, som bildades med syftet att organisera alla fackförbund i en central organisation.
Vid sidan av bildades , främst av fackföreningar, Sveriges socialdemokratiska arbetareparti SAP. Från talet har SAP varit det i särklass mest inflytelserika politiska partiet i Sverige. Centralt för dess inverkan på det svenska samhället är företeelser som den svenska modellen , folkhemmet och miljonprogrammet men även en i förhållande till den tidiga rörelsen avtagande arbetarinriktad kritik mot monarkin och kapitalismen.
Landsorganisationen har organiserat den övervägande majoriteten av alla fackligt anslutna arbetare, även om det syndikalistiska Sveriges Arbetares Centralorganisation periodvis kunnat utmana organisationens dominerande ställning. Liberala, vänstersocialistiska och kommunistiska grenar har funnits inom arbetarrörelsen men de har aldrig på allvar hotat den socialdemokratiska dominansen.
Swedish - English translator
Uppkomsten av en svensk arbetarklass skedde i samband med den industriella revolutionen. För att spåra uppkomsten av arbetarrörelsen i Sverige behöver man emellertid undersöka när denna klass började organisera sig själv och agera som en gemensam grupp. Redan före den moderna arbetarklassens framväxt fanns det i Sverige organisationer som slöt samman människor av samma yrkeskategori. I samband med införandet av näringsfrihet år kan skråväsendet betraktas som upplöst i Sverige även om vissa smärre begränsningar levde kvar till Många av dessa sällskap kvarstod efter avskaffandet av skråväsendet, främst som sjuk-, begravnings- och reshjälpskassor, som senare utvecklades till renodlade arbetslöshetskassor.
En kortlivad företeelse var uppkomsten av arbetareföreningar. Den första av dessa var Stockholms Arbetareförening , tidigare Skandinaviska Sällskapet som i sin tur var resultatet av en utbrytning från Stockholms Bildningscirkel. Strax efteråt bildades liknande föreningar i större städer som Göteborg, Malmö och Lund. Tanken bakom dessa föreningar måste ses mot bakgrund av det faktum att andelen medborgare med rösträtt i politiska angelägenheter var mycket begränsad vid tidpunkten.
Genom arbetareföreningarna skulle arbetarna förädlas, förbättras och bildas så att de därigenom blev mogna att dels hjälpa sig själva och dels få tillträde till den politiska arenan. Dessa föreningar dog emellertid ut i slutet av talet. En föreslagen orsak till detta är att de grundade sig på ett "ovanifrånperspektiv". Dessa arbetareföreningar ska dock inte förväxlas med en annan därpå följande rörelse, som tog över namnet arbetareförening.
Det utmärkande för dessa föreningar var att deras medlemmar utgjordes av både arbetare och personer från borgarklassen, och därmed syftade till ett vänskapligt samarbte mellan klasserna snarare än självständig organisering. Dessa föreningar var i förhållande till andra delar av arbetarrörelsen dessutom mer positivt inställda till fosterlandskärlek , maskulinitet och rentav kapitalism.
Denna andra våg av "arbetareföreningar" dog ut under talet. I Sverige uppkom de första fackföreningarna i modern bemärkelse under talet.
Vad är översättningen av "arbetarrörelse" på Engelska?
Efterhand växte samarbeten fram mellan fackföreningar inom samma industri och fackförbund bildades. Karaktäriserande för fackförbund är att de organiserar arbetare inom samma industriområde, snarare än utefter specifik arbetsuppgift. Inom LO började man under tidigt tal att organisera arbetare efter industriförbundsprincipen, det vill säga facktillhörighet på basis av industriområde.
Denna grundades Rättsvetaren Axel Adlercreutz har pekat ut en lönelista från som det första kollektivavtalet i Sverige. Det första rikstäckande avtalet skrevs under och gällde för typografer. En av de högst prioriterade frågorna inom den tidiga arbetarrörelsen var att införa allmän och lika rösträtt. En metod som i allt högre grad framstod som nödvändig inom arbetarrörelsen var en politisk storstrejk , även kallat generalstrejk.
Sverige skulle under tidigt tal uppleva två politiska storstrejker, och Tanken om att genomföra en storstrejk för att sätta press på makthavarna och genomdriva demokratiska reformer fanns långt innan den faktiskt ägde rum. Idén hade internationellt sett funnits inom arbetarrörelsen åtminstone sedan talet. I Sverige hade idén främst stöd hos gräsrotsmedlemmarna, medan ledningen för partiet och styrelsen för LO var något tveksamma.
Efter en tid beslutade emellertid båda två att man skulle börja planera inför strejken. I maj bildades således en storstrejksfond, och kort därefter genomfördes strejken. Totalt sett deltog omkring arbetare. Av de 1 anställda vid AB Separator i Stockholm deltog stycken, och samtliga avskedades. Företaget sattes emellertid i blockad , varefter flera större arbetsköpare i området hotade med lockout , och kompromissen blev att endast de mest pådrivande arbetarna fick lämna sina jobb.