Vad kan påverka våra klimatzoner i framtiden
Vad händer med klimatet? Det är svårt att överskatta klimathotet.
Klimatförändringar i Sverige
Den globala uppvärmningen och klimatförändringarna får katastrofala följder, som global avsmältning av glaciärer, höjda havsnivåer, fler och mer intensiva extremväder som perioder av extremhetta, torka, skyfall, stormar som i sin tur ökar risken för följder som skogsbränder och översvämningar. De fattigaste och mest sårbara människorna på vår planet drabbas hårt, bland annat på grund av hotad livsmedelsproduktion, men även vi i Sverige kommer att drabbas allt oftare.
Därtill hotas viktiga arter, livsmiljöer och hela ekosystem. Nu räknas varje tiondels grad. Här kan du läsa mer om klimatförändringarna, människans påverkan och vilka lösningar WWF tror på. Ser vi till historien har klimatet alltid förändrats. Vår jord har varit både varmare och kallare beroende på det varierande avståndet till solen, våra kontinenters rörelser och den kemiska sammansättningen i atmosfären.
Tidigare klimatförändringar har ofta tagit många tusen år, men nu ökar medeltemperaturen och klimatförändringarna väldigt snabbt.
Kroatiens Klimat: Väder, Årstider Och Klimatzoner I Kroatien
Den pågående klimatförändringen är omfattande, snabb och i många fall saknar den motstycke i historien. Vid de tillfällen i jordens historia när klimatet ändrats snabbt har det medfört stora och allvarliga konsekvenser för livet på jorden, både växter och djur. Till skillnad från tidigare klimatförändringar beror den vi ser idag på människan. Det är framförallt den stora mängd fossila bränslen som kol, olja och gas som vi människor bränt och fortfarande bränner som är orsaken.
Den samlade klimatforskningen är nu helt glasklar med att det är människan som är huvudorsaken bakom de förändringar som vi ser idag. Den så kallade växthuseffekten är ett naturligt fenomen. Utan den skulle det liv som finns på jorden idag inte vara möjligt. Benämningen används just för att beskriva vissa gasers påverkan på klimatet.
Vår viktigaste växthusgas är helt vanlig vattenånga, som står för det mesta av den naturliga effekten. Andra naturligt förekommande växthusgaser är koldioxid, metan och lustgas. Mänskliga aktiviteter ligger bakom kraftigt ökade utsläpp av framförallt koldioxid, metan och lustgas men även ett antal konstgjorda gaser, exempelvis freoner. Klimatet och biologisk mångfald hänger ihop.
Hjälp oss bromsa klimatförändringarna och skydda hotade arter! Bli fadder och stötta vårt arbete. Den senaste IPCC-rapporten ger ny information om risker för allvarliga konsekvenser, mer än vad man trodde innan, från en uppvärmning på 1,5 grader till 2 grader. Konsekvenserna visar på kaskadeffekter som går över gränserna.
Detta betyder att om ett ekosystem förstörs på ett ställe i världen så kommer alla i hela världen uppleva de allvarliga konsekvenserna. Enligt senaste rapporten spelar varje tiondels av grad roll eftersom varje steg av ytterligare uppvärmning gör saken värre. Den ökande halten av växthusgaser i atmosfären, där koldioxid är den gas som ger störst bidrag, innebär att växthuseffekten förstärks och det blir varmare.
Vi har inte haft en så hög halt av koldioxid på två miljoner år. Redan idag dvs enligt senaste IPCC rapporten uppgår temperaturhöjningen till 1,1 grader jämfört med förindustriell tid och det senaste decenniet har varit det varmaste som någonsin uppmätts. Temperaturökningen är den snabbaste som varit på flera tusen år. Vi beräknas nå eller överskrida 1,5 grader inom de kommande årtiondena beroende på hur vi lyckas begränsa utsläppen.
De ökade utsläppen leder dock till mycket mer än att det i genomsnitt blir varmare. Vårt klimatsystem är komplext och det blir olika typer av förändringar på olika platser. Om uppvärmningen begränsas till 1,5 grader kan Arktis sommaris behållas men vid högre temperaturer är det mycket osäkert. De regionala skillnaderna på förändringar är stora. På vissa platser blir det torrare, på andra blir det större nederbörd samtidigt som risken för olika typer av extremväder ökar, exempelvis fler och kraftigare värmeböljor både på land och i havet.
Haven har tagit upp hela 90 procent av energiökningen i klimatsystemet de senaste 40 åren. Havsnivåhöjningen, som beror på temperaturökning och avsmältning av landisar, är idag redan 20 cm högre jämfört med slutet avtalet och kommer pågå i många hundra år även om lyckas stoppa utsläppen. Höjningen vi har idag är den snabbaste på flera tusen år. Haven har även absorberat en tredjedel av människans koldioxidutsläpp, vilket redan har lett till en succesiv försurning av våra hav.
Ett annat exempel är hur den accelererande växthuseffekten bidrar till att mark som länge varit frusen året runt tinar — då lösgörs växthusgasen metan. Detta händer på Tundran i Sibirien. När glaciärer och havsistäcket smälter barläggs dessutom mark och oceaner. De har mörkare ytor än det tidigare is- och snötäcket.