Vårdens historia och utveckling
Röntgen, anestesi, antibiotika, antiseptik. Efter mer än års verksamhet kördes de sista Birgittasystrarna ut från Vadstena kloster Därefter har klostret använts både som ålderdomshem för krigsinvalider och sinnessjukhus för kvinnor Foto: Melker Dahlstrand. Helgeandshusen var våra tidigaste vårdinrättningar för gamla och sjuka. På bilden syns Helgeandshuset i Visby som är från talet höga huset respektive talet låga huset.
Spåren efter vårdinsatser i förhistorisk tid är få och svårtolkade. Men vid Alvastra pålbyggnad, en kilometer nordost om klosterruinen i Östergötland, har människoskallar utsatta för kirurgiska ingrepp hittats. Några har daterats till stenåldern, andra härrör från järnåldern. Även på Helgö i Mälaren har arkeologer gjort fynd av skalpeller och andra instrument som styrker tanken att intresset för kirurgins möjligheter var utbrett under järnåldern.
Under talet etablerades en lång rad så kallade helgeandshus heliga andens hus runt om i Norden. Idén om de självförsörjande barmhärtighetsinrättningarna en kombination av sjukhus, ålderdomshem och fattighus kom från kontinenten där Helgeandsorden redan fått fäste. Under medeltiden fanns ett tal helgeandshus i Sverige, Danmark och Norge. I Sverige utvecklades verksamheten med hjälp av donationer och allmosor.
DEN SVENSKA ALLMÄNMEDICINENS HISTORIA
Enligt katolicismen var allmosorna en väg till syndernas förlåtelse och frälsning. När reformationen tidigt på talet drog över landet tvingades vårdinrättningarna stänga.
Vid Alvastra pålbyggnad har man funnit människoskallar som utsatts för kirurgiska ingrepp. Sveriges brytning med den romerskkatolska kyrkan innebar inte bara slutet för helgeandshusen, även klostren tvingades avveckla sin verksamhet. Med dem försvann vårdande funktioner, i några enstaka fall bedrev klostren också mer utåtriktade sjukstugor som nu gick förlorade. Efter reformationen föll ansvaret för sjuk- och fattigvård på socknarna, men det dröjde lång tid innan omsorgsfrågorna prioriterades, framför allt för fattigvården.
Sjukvårdens utveckling från medeltid till nutid
Under talet etablerades ett antal kronohospital som med hjälp av statliga bidrag erbjöd sjukvård. Danviks hospital i Stockholm och Vadstena hospital i Östergötland var mot slutet av seklet de två största. Under talet spred sig tankarna om ett hälsosamt och stärkande liv kring en brunnsmiljö. I Medevi — ett par mil norr om Vadstena — startade Nordens första hälsobrunn. Ramlösa, Loka, Sätra och ytterligare en lång rad privata satsningar följde snart i Medevis spår.
På talet tog sig idén om det sunda livet nya uttryck längs den svenska västkusten. Kurorter som Varberg, Lysekil och Gustafsberg lockade med vackra anläggningar, salta bad och friska vindar. Läkare utför behandling på Serafimerlasarettet i Stockholm Foto: Nordiska museet. När Serafimerlasarettet inrättades på Kungsholmen i Stockholm blev det starten för ett svenskt sjukhusväsende med bättre organisation och högre ambitioner.
I landsortsstäderna lät man emellertid inte nöja sig med löften om tillgång till Serafimerlasarettet, nu ställde man krav på egna sjukhus. Kraven resulterade i ett kungligt brev vilket förklarade att de stift eller städer som kunde bekosta ett lasarett skulle få behålla de penninginsamlingar som tidigare hade tillfallit Serafimerlasarettet. Snart följde både en rad länslasarett och nya vårdinrättningar i form av barnhus, tukthus för lösdrivare och spinnhus för kvinnor.
Samtidigt som de regionala sjukhusen blev allt fler stärktes organisationen och var tiden mogen för ett statligt ämbetsverk i sjukvårdsfrågor: Sundhetskollegium numera Socialstyrelsen. Året efter presenterades en ny förordning som flyttade över en stor del av hälsovårdens ärenden till landstingen och följde lasarettsstadgan som gjorde sjukvården till de enskilda länens ansvar.
Samhällsutvecklingen i Sverige accelererade kraftigt från mitten av talet tack vare tilltagande industrialisering och förbättrad samhällsekonomi. De ekonomiska strukturerna utsattes för en mer kritisk granskning än tidigare, och ett ökande intresse för politiska frågor resulterade i successiva demokratiska reformer. Den statliga myndigheten Överintendentsämbetet en föregångare till Statens fastighetsverk med anor från talet, slog vakt om den goda arkitekturen när mängder av nya offentliga byggnader restes under andra hälften av talet.
Tack vare ämbetet fanns det därför till exempel specifika krav för hur ett sjukhus skulle utformas. När länsfängelset i Gävle öppnade representerade det en ny och mer humanitär fångvård med separata celler för varje fånge. Nu har huset gjorts om till fängelsemuseum. Foto: Åke Eson Lindman. Under senare delen av talet byggdes, förutom lasarett, också ett stort antal sanatorier och epidemisjukhus runt om i landet.
Gärna på högt belägna platser där den rena och friska luften förväntades ta upp kampen mot de fruktade farsoterna tuberkulos och Spanska sjukan. Det antiseptiska tänkandet om steril miljö, som hade fått fotfäste på talet, bidrog till en kliniskt förbättrad sjukhusmiljö.