Vad kallas den sista skvätten i glaset
fortsätta med fyra glas osv; dock hoppade man från näst sista halvtimmens tre glas till åtta glas, markerande att hela plattvakten var tillända. Glasblåsning är ett traditionellt hantverk, vars grunder inte har ändrats så mycket sedan det uppfanns.
Skvätt i en mening
Glasblåsning kräver lagarbete och yrkesskicklighet. Det krävdes en sofistikerad kunskap om glasets natur och dess potential för att utveckla tekniken med glasblåsning. Först måste glasmassan - gjord av kvarts, pottaska och kalksten - värmas upp till en betydligt högre temperatur än vad som är nödvändigt när man ska gjuta det. Sedan måste man komma på att ett långt ihåligt järnrör kan placeras i den smälta massan, och en klump plockas upp - som man sedan genom röret kan blåsa till en bubbla.
På det sättet kunde helt nya former och varianter av glas skapas. Men framförallt - det blåsta glaset kan göras mycket klarare, mer genomskinligt, än det formgjutna. Den fulla vidden av detta, den potential som materialet därigenom fick, skulle dock visa sig först långt senare. Till att börja med fortsatte även detta sorts glas att vara en vardagsvara.
Fönsterglasets historia
I det romerska riket producerades glas i enorma mängder - för att användas som tallrikar, glas, koppar, skedar, eller som lampor och bläckbehållare, eller som billiga smycken, eller för att täcka väggar i dekorativa mönster. Inte minst viktigt var glaset för att det var den perfekta behållaren för den romerska favoritdrycken - vinet. Nästa stora steg togs när det blåsta glaset så småningom började slipas, till allt större grader av genomskinlighet, eller för att skapa allt större grader av förstoring.
Då skulle det visa sig att glaset var nära knutet till - och även en i viss mån en förutsättning för- den explosionsartade intellektuella och kunskapsmässiga utvecklingen under de epoker som brukar kallas renässansen , och senare den vetenskapliga revolutionen. Denna märkliga process, till stora delar okänd eller förbisedd, har med stor entusiasm - och kanske med ett litet mått av överdrift - skildrats av de två teknikhistorikerna Alan Macfarlane och Gerry Martin i boken Glass: A World history.
När vetenskapen i först den muslimska världen och sedan i Europa utvecklades under århundradena från talet e. Kr och framåt spelade nämligen optiken till att börja med en avgörande roll. Genom att studera hur ljus bryts i slipat glas utvecklades inte bara tekniker för vetenskaplig utforskning överhuvudtaget, utan kunskaperna i matematik och geometri lyftes till tidigare oöverträffade nivåer.
Och det var bara början. Glasögon, linser, speglar, förstoringsglas, mikroskop, teleskop — allt detta gick att skapa av det högkvalitativa blåsta glas som framförallt producerades i Italien från talet e. Kr, och framåt. Med dessa redskap vände ständigt nya forskare blicken mot naturen omkring sig och fann kunskaper som det tidigare inte ens varit fysiskt möjligt att nå.
Sedan undersöktes de nya fynden i laboratorier där alla viktiga redskap även de var gjorda av blåst glas, som slipats till allt högre nivåer av perfektion. Det var då som det på allvar visade sig att glaset, som från början lockat människor på grund av sin skönhet och sin enkla vardagliga nytta, hade utvecklats till en nästan magisk substans.
Med glasets hjälp öppnade sig den mikroskopiska världen, men också den astronomiska; tillsammans förändrades för alltid förändrade synen på människans plats i universum. Glas var förstås inte det enda som behövdes, orsakerna till denna utveckling är oändligt mer komplicerade än så. Men glaset var en nödvändig förutsättning, och en katalysator, menar Macfarlane och Martin.
Med det blåsta och slipade glasets hjälp kunde auktoriteter ifrågasättas. Från en ljudbaserad, text- eller språkbaserad kultur, där forntida storheter som Platon och Aristoteles hyllades och dyrkades, bidrog glaset och alla de till synes förtrollade redskap som man kunde göra med hjälp av det, till att placera seendet i centrum för människans kunskap om världen.
Att med egna ögon se, pröva och utforska naturen blev möjligt för var och en, tack vara glasets magi. Utan blåst glas — ingen avancerad naturvetenskap. Utan blåst glas — inga avgörande framsteg inom medicin, ingenjörskonst, astronomi , datateknik. Och allt började för mer än två tusen år sedan, i en glashytta någonstans i det område som vi idag kallar Mellanöstern, där en människa fick en idé - och dessutom lyckades genomföra den.
Bokens webbplats. Song blev en dynamisk period: filosofiskt, kulturellt, ekonomiskt och tekniskt. Kina blev nästan Myrra och rökelse, hartser kåda från balsamväxter, var mycket värdefulla varor under antiken. Vilka material av alla som människan framställer och bearbetar har betytt mest för oss? Utan tvekan I Afrika fanns för länge sedan en livlig handel med bland annat järn.
Järnet från Afrika ansågs Som en följd av kristendomens seger i Europa grundades en rad kloster runtom i Europa. Från Forntidens och antikens huvuddrag i form av utmärkande tidstypiska företeelser och viktiga händelser. Fördjupa dig i Iraks historia.