Historia högskola 1900-talet
Lunds universitets historia
Lunds universitet invigdes den 28 januari , på kung Karls namnsdag. Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t. Under drygt år har Lunds universitet utbildat studenter och skapat ny kunskap. Här berättas historien om hur det har utvecklats från en liten provinsakademi till ett internationellt storuniversitet med världsledande forskning.
När Lunds universitet grundades var Sverige en stormakt som åtta år tidigare hade erövrat Skåne från Danmark. Redan en månad efter svenskarnas vinst föreslog lundabiskopen Peder Winstrup för kung Karl X Gustav att Lund borde få en akademi, nu när skånska ynglingar inte längre kunde studera hos fienden i Köpenhamn. Lund hade under medeltiden varit en kyrklig lärdomsstad med en variant av högskola, studium generale, under åren — Här fanns också Katedralskolan, ett gymnasium som sannolikt grundades redan , och som lever kvar än idag.
Således fanns det en kunskapstradition i staden att bygga vidare på. Karl X Gustav lät universitetsfrågan bero och det var först den 19 december — efter många års diskussioner om var ett nytt universitet i södra Sverige skulle placeras — som Karl XI:s förmyndarregering med änkedrottning Hedvig Eleonora i spetsen skrev under dokumenten som grundade universitetet.
Det fick namnet Regia Academia Carolina, den kungliga karolinska akademin, och invigdes i Lunds domkyrka med pompa och ståt på kungens namnsdag den 28 januari Det unga universitetet hade fyra fakulteter — de teologiska, juridiska, medicinska och filosofiska — med 14 professorer och 80 studenter. Dessvärre hade man inga lokaler. Fram till , då universitetet fick överta Kungshuset, bedrevs merparten av undervisningen därför i domkyrkan.
Studenterna utbildades främst till präster, tjänstemän och läkare.
Historien om Göteborgs universitet
Den första läraruppsättningen hade en tydlig internationell prägel, där den mest kände var den sachsiske juristen Samuel Pufendorf. År fick universitetet dock stänga på grund av en dansk invasion och öppnade igen först , nu med huvudsakligen svenska lärare.
Universitetets finanser, som aldrig hade varit bra, blev nu ännu sämre och slutet av talet och början av talet präglades av upprepade krig, bränder och pest. En bit in på talet inleddes dock en relativt lugn period för universitetet. Nu införskaffades den Triewaldska samlingen av vetenskapliga instrument som illustrerade principer inom fysiken, Kungshusets torn höjdes för att bli astronomiskt observatorium och i huset uppfördes även en anatomisk teater där man kunde beskåda såväl dissektioner av lik som fysiska experiment.
Universitetets omgivningar, som under första halvan av talet var rätt förfallna, fräschades upp. Parken Lundagård fick ett symmetriskt system av trädkantade gångar som ännu finns kvar och bakom Kungshuset anlades en botanisk trädgård. Den vetenskapliga nyfikenheten som präglade talet tog sig också uttryck i samlande av allehanda kuriositeter. År skänkte professor Kilian Stobaeus sin kuriosasamling till universitetet, vilken lade grunden till universitetets museer delar av samlingen kan ännu beskådas på universitetets historiska museum.
Stobaeus är även känd för eftervärlden som den unge Carl von Linnés hyresvärd och mentor under hans studieår i Lund — Trots fortsatt dåliga finanser tredubblades lärarstyrkan under talet i och med att det utöver professorerna tillkom tjänster som adjunkter och docenter. Få av dem fick dock riktig lön och fick bland annat försörja sig genom att ge privatlektioner.
Universitetets lärarlöner fick inte fungerande statlig finansiering förrän på talet. Trots detta var det tidiga talet en glansperiod för Lunds universitet som fick nya professurer och allt fler studenter. Den senare var även drivande i grundandet av Akademiska Föreningen , som blev ett nav för studentlivet, inte mist efter att AF-borgen invigts Vid talets början var universitetet mycket trångbott i Kungshuset.
En, numera riven, administrationsbyggnad uppfördes i Lundagård, och Kungshuset byggdes på med en våning på talet. Men allt eftersom universitetet expanderade och forskning i modern bemärkelse växte fram krävdes det fler och mer specialiserade lokaler och laboratorier. Vid seklets mitt uppfördes de första rena institutionsbyggnaderna vid Sandgatan, vilka följdes av ett observatorium i Stadsparken och en kemisk institution några kvarter sydost om Lundagård.
Den nuvarande botaniska trädgården anlades vid Östra Vallgatan. Trycket på Kungshuset lättade något när Universitetshuset stod färdigt. Tre palatsliknande institutionsbyggnader uppfördes därtill vid seklets slut längs Biskopsgatan. Universitetet expanderade inte bara i staden — även studentpopulationen växte. Vid talets slut fanns det omkring studenter, varav ett tiotal var kvinnor.
Efter mer än år med enbart män vid akademin skrevs nämligen de första kvinnliga studenterna in: Hildegard Björck och Hedda Andersson. Långt in på talet var de kvinnliga studenterna dock i minoritet och det dröjde ända till talet innan den första kvinnliga professorn utsågs, historikern Birgitta Odén. Under talet växte universitetet utan tidigare motstycke — vid seklets slut var mer än Expansionen märktes inte minst i staden, där universitetets byggnader bredde ut sig åt nordost längs med det så kallade Kunskapsstråket som går ifrån Lundagård upp mot forskningsbyn Ideon och Brunnshög.
Antalet anställda växte i motsvarande grad och forskningen gick framåt med stormsteg. Detta ledde bland annat till många banbrytande innovationer, som dialysapparaten, medicinsk ultraljudsdiagnostik, Bluetooth-tekniken med flera.