Diesel hur farligt
Avgaser från så kallad grön diesel är minst lika skadligt för lungor, hjärta och blodkärl som avgaser från oljebaserad diesel. Ett dieselbränsles köldtålighet varierar under året. Genom att planera dina tankningar kan du enkelt gardera dig mot driftstörningar då vinterkylan slår till. Dieselbränsle är känsligare för kyla än bensin vilket ställer särskilda krav både på drivmedlet och på fordonens konstruktion.
Detta har resulterat i att dieselbränsle har olika köldtålighet beroende på årstid i olika delar av Europa. Detta gäller också i Sveriges avlånga land. Även fordonen är olika utrustade beroende på till vilken marknad som de skall levereras. Målet är en bekymmerfri funktion hos fordonen oavsett vilka temperaturer som råder. En grundförutsättning för att säkerställa att fordonet behåller sin funktionalitet även då det blir kallt är att utföra service enligt fordonstillverkarnas instruktioner.
En del är känsligare än andra. Ett fordons funktionalitet i kyla är den lägsta temperatur i vilket fordonet fungerar tillfredsställande. I praktiken är detta svårt att definiera. Fordonens konstruktion varierar mycket och har därmed väldigt olika känslighet för kyla. Därför är det svårt att definiera en test som gäller för alla fordon.
Trots dessa begränsningar arbetat man med att försöka utveckla specifikationer som beskriver funktionen i fordonet. Historisk sett har man utvecklat testerna genom att testa de mer känsligare fordonen.
Utvecklingen av fordonen har också inneburit att om det en gång fanns en robust korrelation mellan köldegenskaper och funktionalitet hos drivmedlet så förändras denna då fordonstekniken utvecklas. Målet med standardisering är att ta fram ett bra drivmedel av hög kvalité som säkerställer funktionen i fordonet. Vid arbete med standardisering är det viktigt att alla inblandade aktörer deltar med kunskap i arbetet.
Aktörer som deltar är fordonsindustrin, biodrivmedelsproducenter och drivmedelsbolag. Standarderna består av olika delar. Där regleras huvudsakligen parametrar som är viktiga ur hälsa- och miljösynpunkt.
Dieselbränsle och kyla
Dessa parametrar inarbetas i standarderna men sen tillkommer flera andra specifikationer som krävs för att säkerställa den tekniska funktionen hos drivmedlet i fordonet. För att kunna följa upp parametrarna krävs även att det finns analysmetoder med tillräckligt precision för de parametrar som ingår i en standard. I det arbetet ingår också att säkerställa rätt val av köldegenskaper för olika delar av EU.
Dieselbränslen har olika köldtålighet. Detta regleras genom standardisering. Det är följaktligen viktigt att det tankade bränslet har rätt köldegenskaper. Dieselbränsle i mk 3 och som används i EU har olika kvaliteter med olika köldegenskaper beroende var inom EU den skall användas. Därmed har den miljöklass 3 dieselbränslet en vinterkvalité här uppe i Norden som är annorlunda än nere på den europeiska kontinenten.
Mk1 diesel har också olika köldklasser i SS 15 54 35 beroende var i Sverige den skall användas. Grumlingspunkt Cloud point är nedkylning under kontrollerade förhållanden den temperatur där de första paraffinutfällningarna syns som en grumling. Utfällningarna är dock inte så mycket att filtret sätter igen. Vilka krav som gäller be-ror på klimatet.
Transport av farligt gods – här är allt du behöver veta
Det finns därför olika klimatklasser i dieselstandarderna. CFPP utvecklades på talet för att spegla dieselbränslet köldegenskaper och dess funktion i fordonen. Fordonen har förändrat mycket sedan dess och ansträngningar har gjorts för att hitta en ny parameter. Det har dock ändå visat sig att CFPP är den parameter som bäst speglar köldegenskaperna. Kolvätekedjornas längd och utseende påverkar produktens grumling- och filtrerbarhet och därmed hur bränslet fungerar vid olika temperaturer.
Generellt kan sägas att normalparaffiner har de sämsta och ringformade kolväten de bästa köldegenskaperna. Lagringstiden för dieselbränsle med tillsats av FAME bör inte vara längre än 1 år i en lagringstank. Det förekommer ofta i fordon en cirkulation av dieselbränslet tillbaka till tanken för att värma upp dieselbränslet. Olika fordon har olika cirkulation av dieselbränsle.
Denna återföring av dieselbränsle till tanken leder till att syre från luftens förs in i bränsletanken vilket kan leda till en snabbare nedbrytning oxidation av FAME och därför bör dieselbränslet inte lagras längre än 6 månader i fordonstanken. Dieselbränsle löser en viss mängd vatten. Så länge det är löst vatten ställer det inte till några problem.