Hur kan man prata med 2 samtidigt
2 Tryck på ikonen för Fler alternativ (tre prickar). Innehåll: Barnens egna ord om kränkningar och diskriminering Varför ska man prata med barn om rasism och orättvisor? När och hur ska man prata med barn om rasism? Barnets rättigheter enligt barnkonventionen När barn inte blir respekterade. Under gjorde Barnombudsmannen en attitydundersökning bland allmänheten och genomförde samtal med barn om deras syn på sig själva som rättighetsbärare.
Undersökningen visar att vuxna gör skillnad på barn och att vissa barn anses mer skyddsvärda än andra. Vad säger barnen?
En majoritet av barnen var medvetna om att alla barn har lika värde. Samtidigt visar studien att det ser annorlunda ut i praktiken. Barnen beskrev nämligen hur de blivit kränkta och diskriminerade, bland annat pga sin hudfärg. Min kusins vän blev nedslagen för att hon är mörkhyad. Rasism och diskriminering får långtgående negativa konsekvenser för det enskilda barnet och för samhället i stort.
Det leder till känslor av utanförskap och får negativa effekter för barnens fysiska och psykiska hälsa. Inte okej! Forskning visar att när vuxna pratar med barn om rasism visar barnen mer respekt och öppenhet mot människor med annan hudfärg, kultur osv, än de själva har. Barnen uppmärksammar och kan därmed också stå upp mot rasism och diskriminering bättre än om vuxna inte pratar om rasism.
Barn formas av vad de möter och vad de inte möter, vad vi vuxna pratar med dem om och vad vi inte pratar med dem om. Som vuxna är vi med och formar dem genom de val vi gör. Väljer vi att prata med barn om deras rättigheter, lika värde och om orättvisor får de med sig respekt för mänskliga rättigheter, en förmåga att upptäcka och stå upp mot orättvisor och en möjlighet att bättre förstå vad som händer i världen.
Redan i årsåldern börjar barn gruppera efter skillnader och likheter de ser. Grupperandet är en del av lärandet. I psykologin kallas dessa grupper för konstrukt och dessa har vi för att göra världen begriplig. Men grupperandet kan ske på helt felaktiga grunder om vuxna inte är närvarande och snappar upp när det sker. Jag tror vi alla känner igen pojk- och flickgrupper, pojk- och flickleksaker, vad man har på sig baserat på kön osv.
Allt eftersom barnet lär sig och är med om nya saker fyller de i de här grupperingarna med information. Detsamma gäller hudfärg, religion, klädstilar.. Det är inte så ofta en person med tuppkam syns på bank, och ögonbrynen höjs när en snäll, omsorgsgivande person i sjukvården har kroppen fylld med tatueringar trots att tatueringar inte säger någonting om människan som bär dem.
Vi skapar oss tidigt bilder av vad vi kan förvänta oss av andra människor. På genomtänkta eller ogenomtänkta grunder. Och här behöver barnen stöd. Är det verkligen så att ett intresse hänger ihop med vilket kön man har? Är det verkligen så att vad man väljer att göra eller hur man är beror på färgen på din hud?
Hur man ringer samtal och videosamtal på WhatsApp från mobil och PC
Ne, så är det naturligtvis inte. Och det behöver barn tidigt få prata om med en vuxen, så att de inte grupperar efter något som inte finns och fyller i grupperingarna med information som inte hör till saken. Jag brukar säga att små barn bär med sig kunskap om deras värde och rättigheter inombords. När vuxna bemöter barnen med respekt bär barnen med sig en förväntan om hur de ska bli behandlade och en inre visshet om sitt värde.
När barn ser hur vuxna bemöter och förhåller sig till andra, står upp för rättvis behandling — då lär sig barnen vad som gäller även för andra människor.
Ring konferenssamtal – i din vanliga Android
Inom psykologin kallas det social inlärning eller modellinlärning. Vuxna är helt enkelt modeller för hur man ska vara mot sig själv och mot andra. Små barn lär sig alltså även utan ord. Barnets rättigheter, lika värde, rättvisa, orättvisa, fördomar, normer och rasistiska uttryck syns i leken. Att vara närvarande i leken betyder inte att vi ska styra barnens lek. Som vuxen kan man vara närvarande genom att observera och vara uppmärksam på hur barnen pratar om sig själva och om andra, vem som får vilken roll, vilka uttryck som används, om det finns representation och mångfald i leken eller inte.
Vuxna kan påverka leken genom att ge förslag på roller, skapa förutsättningar för mångfald genom representation se tipsen nedan , snappa upp vilka uttryck barnen använder och samtala kring dem.