Träd papper
Papper består av cellulosafibrer som bundits till varandra i ett nätverk så att de bildar ett ark. Produktion av papper , tillverkat genom avvattning av en fiber suspension , utvecklades först i Kina runt år efter Kristus. Dessförinnan och under ytterligare mer än tusen år tillverkades i flera olika kulturer produkter för skrivändamål från till exempel pappersmullbärsträdet Broussonetia papyrifera , nässelbast , papyrusväxten , gräs och andra växter med sådana egenskaper som gjorde dem lämpliga för att skapa en arkstruktur.
Vidare användes för skrivändamål läder pergament och även lertavlor och stentavlor, såsom till exempel runstenar.
Papperstillverkning
Uppfinningen av egentlig papperstillverkningen brukar anges till år e. Arkeologiska fynd har dock visat att det tillverkades papper i Kina redan år innan Cai Lun var aktiv fast med en lite annorlunda process där pappersmassan hälls över en fast yta i formen. Tillverkningskonsten begränsades till Kina under lång tid och först på talet började papper tillverkas i Japan. Det äldsta återfunna papperet är från Västra Handynastin f.
Tillverkningstekniken spred sig långsamt västerut och år började papper tillverkas i Samarkand i Buchara som första ort utanför Kina och Japan. Samarkand blev en huvudort för papperstillverkningen. Senare uppblomstrade den i Bagdad och spred sig därifrån till länderna kring Medelhavet. Grekerna lärde sig pappersmakarkonsten direkt i Asien på talet. På talet blev Kairo i Egypten en huvudplats för papperstillverkning, därefter följde Damaskus i Syrien , Tabris i Persien , Danlatabad i Indien och Fes i nuvarande Marocko , som säten för en utvecklad pappersfabrikation.
Araberna , som redan omkring börjat tillverka papper av linne lump , införde på talet denna fabrikation i Spanien. I Spanien har den äldsta västerländska pappersboken bevarats, en mässbok av Silos. Från Spanien spreds papperstillverkningen vidare till Frankrike första belägg , där den fick god utveckling. Korsfararna lärde känna papperstillverkningen i Orienten och överförde konsten till Italien första belägg , där Fabriano i provinsen Ancona blev känd för sin goda papperskvalitet.
Fabrianerna hade på sin tid omkring 40 handpappersbruk, sålde papper överallt och satte i sin stads vapen mottot "Cartam olim undique fudit" [ 2 ] [ 3 ] sprider papper sedan gamla tider åt alla håll. Äldsta belägg i Tyskland är från , och under talet tog papperstillverkningen fart, och vann där senare med boktryckarkonstens utbredning allt säkrare fotfäste.
England kom sent in på papperstillverkning; det äldsta belägget är från Det första konkreta beviset på att papper var på väg till Norden är kejsar Fredrik II :s skrivelse till staden Lübeck , som författades på ett papper år Efter kejsarens brev tog det omkring hundra år innan papper fanns att tillgå i Skandinavien, och ytterligare flera decennier innan papper — istället för pergament — blev vanligt förekommande.
De första dokumenterade uppgifterna på att papper använts i Norden, dokument som också är bevarade, är ett häfte om fyra folioblad från omkring Häftet består av "avskrifter av handlingar i ett skuldfordringsmål mot biskop Egisl i Västerås ". Det äldsta bevarade beviset på att papper använts i Danmark är från Det var ett brev som skrivits i Köpenhamn och som tillsammans med ett följebrev skickats vidare till Stralsund.
Brevet var skrivet av en fogde eller hans skrivare. Beträffande Sverige påstås det att biskop Hans Brask i Linköping lät anlägga ett pappersbruk vid Tannefors på talet. Den fanns kvar där till , då den flyttades till Uppsala. På talet fanns fem pappersbruk i Sverige, varav tre i Östergötland: Tannefors , Fiskeby och Norrköping. Ända till början av talet formades papperet arkvis och för hand.
Men från talet blev den så kallade fourdrinierpappersmaskinen med ett plant viraparti allt vanligare. Den uppfanns av fransmannen Nicholas-Louis Robert redan och formar papperet i en lång bana. Roberts maskin vidareutvecklades något senare av engelsmännen John Gamble och Bryan Donkin baserat på patent som de engelska bröderna Henry och Sealy Fourdrinier erhållit Den första fourdriniermaskinen byggdes vid pappersbruket Two Waters i Hertfordshire i England.
Härefter skedde en snabb utveckling av kontinuerliga pappersmaskiner och också andra typer än fourdriniermaskinen utvecklades, såsom cylindermaskinen av engelsmannen John Dickinson Sveriges första pappersmaskin kom till Klippan i Skåne. Även om den europeiska papperstillverkningen härstammar från Kina, skilde den sig länge från den kinesiska genom att den framställde papper endast med fibrer från lump slitna bomulls- och linnevävnader , vilket araberna påbörjat, medan kineserna tillverkade sitt papper av material som togs direkt ur växtriket.
När pappersmaskinen infördes i början av talet ökade produktionen och efterfrågan av papper så mycket att tillgången på lump blev otillräcklig. Då började också de europeiska pappersbruken bearbeta råmaterial som hämtades ur växtriket.
Från träd till papper
På talet började man, vägledd av fransmannen Piette, tillverka papper av halm. År erhöll Friedrich Gottlob Keller från Sachsen patent på en process för mekanisk massatillverkning så kallad slipmassa från ved. Keller utvecklade sitt patent från tidigare idéer från Matthias Koops i England. År lyckades Heinrich Voelter i Heidenheim praktiskt genomföra Kellers idé att, genom slipning av trä mot roterande sandstenar under begjutning med vatten, framställa slipad trämassa.
Denna viktiga uppfinning började praktiseras i Sverige på talet och ökade tillgången på massa för papperstillverkning.