Otryggt spädbarn
Barn som kontinuerligt blir avvisade när de ber om skydd och tröst, bygger en otrygg undvikande anknytning. Redan som spädbarn knyter ditt barn an sig till dig. En trygg anknytning är grunden för att barnet ska kunna utvecklas. Hur skapas denna anknytning och vad ska man tänka på som förälder? Barnpsykologen Malin Bergström reder ut. Teorin började utvecklas i mitten av talet av psykiatern John Bowlby.
Den utgår från att det finns ett basalt behov hos barn, som är lika fundamental som att suga och att sova, som handlar om att etablera relationer av all särskild kvalitet till människor som tar hand om barnet. Till en början var teorin kontroversiell, då den inte passade in på hur man såg på barn på den tiden. Men den fick ett uppsving efter att psykologen Mary Ainsworth kom på ett sätt att identifiera anknytningsmönster och att anknytning är universellt hos alla barn.
John Bowlby har sagt att det är det här som våra liv snurrar omkring från vaggan till graven. Jag brukar tänka att all vår tekniska utveckling, som att vi använder sociala medier, utgår från att vara anknutna till andra människor, säger barnspsykologen och forskaren Malin Bergström. Barnets medfödda förmåga att knyta an till den som tar hand om dem är som en överlevnadsinstinkt.
De behöver någon som tar hand om dem med inlevelse och kärlek och som är uppmärksam på barnets känslor. Vi vuxna ska stå för trygghet, tröst och beskydd — det är det som barnen behöver från anknytningspersoner. På så vis utvecklas även deras hjärna — den utvecklas av barnets erfarenheter de allra första åren. I dag bygger all sjukvård på att föräldrar ska kunna finnas där hos sina barn, till skillnad från förr.
Teorin ligger till grund för att vi är med och skolar in barnen på förskolan. Det kan dock finnas en överdriven tilltro på teorin, enligt Malin Bergström. Som att anknytningen skadas om man är ifrån sitt barn en stund efter förlossningen. Men det stämmer inte. Så att separera från sitt barn vid förlossningen påvekar inte anknytningen. Vi människor, barn som vuxna, kan ha tre-fem relationer av den här speciella karaktären.
Det vill säga personer vi knyter an till. Om det är fler vuxna som tar hand om barnet utvecklas relationerna parallellt. Anknytningen uppstår inte bara mellan mamma och barn. Vem är det jag hör av mig till om jag känner mig rädd, sjuk eller trött? Då är det människor du har anknytning till som du vänder dig till för stöd. Under sitt första halvår visar barnet inte ett anknytningsbeteende eller vilka barnet känner sig trygga med.
Det är först under andra halvåret som barnet börjar visa det. När man är två föräldrar krävs det att båda tar hand om barnet, var för sig, som när det är ledsen eller hungrig. I barnets perspektiv kan det vara bra att man det första året utvecklar en relation till barnet. Det är framför allt när barnet är små som vi föräldrar får ett påslag av att vi vill ta hand om barnet, som då knyter an till oss.
Det är då man har motivation och drivkraft att ta hand om barnet och läsa av det. Som förälder ska du bara inte vara en trygghet för ditt barn.
Forstoppelse hos spædbørn
Din uppgift är också att hjälpa barnet att bli tryggt med andra människor. Om jag uppmuntrar den relationen kommer barnet att bli trygg med den andra föräldern också.
Redan vid fyra månaders ålder så märker barnet av din inställning, och anpassar sig efter det. De flesta barn får en trygg anknytning till sina föräldrar. Men under särskilda levnadsförhållanden kan de utveckla en otrygg anknytning.
Barns anknytning: Då är den trygg
De lär sig ganska snabbt att börja på förskolan och klara sig utan familjen. Det kan ha att göra med att de blir bemötta på olika sätt i olika lägen eller att de blir skrämda av sina föräldrar samtidigt som de söker trygghet hos dem. Kanske för att föräldrarna bråkar med varandra eller det är våldsamt hemma. Eller att föräldern är psykiskt sjuk och inte riktigt orkar vara känslomässigt närvarande för barnet.
Situationen blir oförutsägbar, vilket blir belastande för barnet. När barnet inte hittar sätt att visa att de behöver stöd, blir det en så kallad desorganiserad anknytning.