Hur många barn dog på 1700 talet
Vad var den vanligaste dödsorsaken på talet? På SCB använder vi kakor för att webbplatsen ska fungera och för mätning så att vi vet hur den används. Mätningarna används för att göra förbättringar i innehåll, design och upplevelse. Sveriges folkmängd har ökat i stadig takt de senaste åren samtidigt som antalet barn som föds per kvinna och antalet som dör förändrats drastiskt. Antalet födda och döda speglar olika förutsättningar i olika tider, men utvecklingen mot färre barn per kvinna och lägre dödlighet följer ett tydligt mönster som kan observeras över hela världen.
Drygt åtta miljoner fler människor bor i Sverige idag jämfört med i mitten av talet. När uppgifter om befolkningen började samlas in uppgick folkmängden till 1,7 miljoner medan antalet i slutet av var knappt 10 miljoner. I början av talet ökade folkmängden snabbare än vad den tidigare gjort och det är då den så kallade demografiska transitionen inleddes i Sverige.
Denna transition beskriver övergången från ett samhälle där det föds många barn men där många dör i unga åldrar, till ett där barnafödandet är lågt men där de allra flesta överlever till äldre åldrar. Den demografiska transitionen delas traditionellt in i fyra olika faser, de två första sker under den så kallade dödlighetstransitionen och de två senare under fruktsamhetstransitionen.
I den första fasen, den förindustriella fasen, föds det många barn per kvinna men dödligheten är så hög att befolkningstillväxten blir blygsam. Vissa år föds det fler individer än det dör, men till exempel krig, epidemier och svält leder till att det ibland uppstår dödlighetstoppar som raderar ut befolkningsökningen. Även faktorer som förorenade vattenkällor och bristande livsmedelshygien ledde till att många dog i infektionssjukdomar.
Dödligheten började minska långsiktigt under det tidiga talet medan barnafödandet var fortsatt högt, och denna kombination markerar övergången till den andra fasen.
Kakor på scb.se
Orsakerna till den sjunkande dödligheten är fortfarande inte helt klarlagda men har bland annat att göra med ökad förståelse för smittspridning, förbättrad livsmedelshygien och vattenförsörjning samt utbyggnad av avlopp i städerna. Detta är också den tid då urbanisering och industrialisering så smått initieras och som för vissa leder till en mer pålitlig ekonomisk situation.
Den medicinska utvecklingen kom senare och hade ingen större påverkan på dödlighetsutvecklingen förrän på talet. Kombinationen av minskande dödlighet, framför allt bland barn, och högt barnafödande ledde till en snabb befolkningsökning. Resultatet blev också att befolkningsstrukturen förändrades då en ökande andel av befolkningen utgjordes av barn och ungdomar. Den snabba befolkningsökningen ledde till överbefolkning på landsbygden.
Detta innebar att inte alla barn i de stora syskonskarorna kunde ärva jord att bruka och det fanns små möjligheter att spara ihop pengar för att köpa ett eget jordbruk.
Istället tvingades många förbli tjänstefolk i andras gårdar eller söka arbete i de växande städerna. Många valde också att söka lyckan utomlands och den stora utvandringen till framför allt Nordamerika började under denna tid. Nedgången av födelsetalen började omkring och transitionen gick därmed in i sin tredje fas, den industriella fasen. Denna nedgång förklaras ofta med att eftersom allt fler barn överlevde till vuxen ålder behövde föräldrar inte längre skaffa lika många barn för att gardera sig för risken att bli utan arvingar eller för att se till att någon tog hand om dem på ålderns höst.
Att ha många barn är också kostsamt, särskilt i ett industrisamhälle där barn inte lika lätt kan delta i produktionen som i ett jordbrukssamhälle. Samhällen vars befolkningsstruktur domineras av att en stor andel av befolkningen är barn är också ofta fattiga. Under denna fas fortsatte befolkningen att växa snabbt även då barnafödandet sjönk, eftersom de stora barnkullarna som fötts innan fruksamhetsnedgången själva hade kommit i barnafödande åldrar.
Även om de födde färre barn än tidigare generationer så var de numerärt fler än dessa, vilket innebar en ung befolkning och fortsatt befolkningstillväxt. Under denna period nådde utvandringen från Sverige sin kulmen. Den fjärde fasen inleddes i Sverige under andra halvan av talet. Denna fas karaktäriseras av såväl lågt barnafödande som låg dödlighet och en stabil och låg befolkningstillväxt.
Liksom i transitionens första fas kan födelsetalen vissa år vara lägre än dödstalen men till skillnad från tiden före talets början är dödligheten förhållandevis stabil och variationen orsakas istället av att barnafödandet varierar från år till år. Dagens Sverige, liksom andra industriländer, kan sägas befinna sig i den fjärde fasen av den klassiska transitionsteorin.
Den ursprungliga modellen har dock reviderats av demografer som föreslagit en femte post-industriell fas. Denna fas karaktäriseras av att födelsetalen sjunkit till lägre nivåer än dödstalen, vilket om man bortser från invandring innebär befolkningsminskning. Exempel på länder med en sådan situation är Japan, Tyskland och Italien.
Hälften dog före femton års ålder
Andra länder har haft en liknande utveckling som Sverige, om än med viss variation. Precis som Sverige var fattigt då barnkullarna var stora så har dagens fattiga länder ofta en befolkning som domineras av många barn vilket är ekonomiskt kostsamt för såväl de enskilda familjerna som för samhället. Sverige och de flesta andra europeiska länder hade ökad ekonomisk tillväxt när barnafödandet hade anpassat sig till den lägre dödligheten, något som nu sker i många utvecklingsländer.
I de länder där befolkningsökningen var mycket hög på talet föds idag ungefär lika många barn per kvinna som i Sverige, USA eller Frankrike. Till exempel föds det idag i genomsnitt 2,1 barn per kvinna i Bangladesh där det på talet föddes nästan 7 barn per kvinna. I Sydkorea har barnafödandet sjunkit från 6,1 barn till 1,2 idag. Denna situation innebär att Sydkorea istället för snabb befolkningstillväxt nu har problem med för lågt barnafödande, vilket leder till en snabbt åldrande befolkning där framtidens pensionärer kommer behöva försörjas av få i arbetsför ålder.