Hur snabbt växer ett lila bladplommonträd
Hej! Plommon trivs bäst på väl dränerade platser, så sand och lite stenar i jorden är bara positivt. Har du en tomt med tung lerjord är tipset att plantera plommonträden i en sluttning, eller i varje fall inte i en svacka. Om tomten är helt platt kan du lägga upp en 30 cm hög jordkulle och plantera där, ifall du vet med dig att dräneringen inte är den bästa. I hårdare klimat bör du tänka på att plantera plommonträd skyddade för vind och att ge dem ett öppet läge där solen kan falla in fritt.
Behovet av skydd beror också på sorten i förhållande till klimatet. Om du bor i zon 2 och väljer en sort som går till zon 4 så är det mindre kinkigt än om sorten är härdighetsklassad upp just till zon 2. Och om sorten har en lägre härdighetsmärkning än din egen zon så är det viktigt att ge mycket goda odlingsbetingelser och då är spaljéodling det bästa alternativet.
Att odla plommonträd mot en vägg ger optimala förhållanden när det gäller vindskydd och värme och gör att du kan odla sorter som ligger en eller två zoner under zonen i din trädgård.
Metoden ger också möjlighet att binda ned kraftiga, uppåtriktade skott till vågrätt läge. Det gör i sin tur att skottillväxten hejdas och att det anläggs blomknoppar mycket snabbare är hos friväxande träd.
Så odlar du plommon!
När du spaljerar plommon sprider du ut grenarna i solfjäderform, mer i sidled än uppåt, då uppåtriktade grenar tenderar att växa mycket kraftigt och därmed ta över. Spaljén måste vara betydligt kraftigare än de som finns att köpa färdiga. Rutorna är lämpligen 40 x 40 cm och du ska tänka på att göra den ungefär dubbelt så bred som hög. Lagom mått kan vara 5 x 2,5 m om det är ett starkväxande träd och 3 x 1,5 m om det är ett svagväxande träd.
Plommonträd
Södervägg ger bra värme och mognad men kan locka trädet att blomma alltför tidigt. Väster- eller östervägg kan av den anledningen vara ett bättre alternativ, speciellt om du inte vill jobba med att hänga för skuggväv på vårvintern. Vid planteringen av plommon bör du gräva en ordentlig grop. Gropens funktion är att ge rötterna lucker jord att växa ut i, så den bör vara betydligt bredare än djup, en diameter på minst en meter och ett djup på 30 cm kan vara lagom.
Ofta är moderna tomter alldeles sönderkörda av stora maskiner som har packat matjord och alv stenhårt. I sådan jord är det svårt att få något att växa överhuvudtaget och tumregeln blir tyvärr att ju hårdare jorden är, desto vidare ska gropen vara. Ett spett kan vara en god hjälp för att bryta upp hårt packad jord. Det du absolut ska undvika är att gräva en grop som man helt fyller med säckjord och planterar i.
Om jorden är mycket lerig eller hård samlas det vatten i en sådan grop och planteringsjorden med all fuktighetshållande torv fungerar som en svamp som gör det alldeles för blött för att trädet ska trivas. I en sådan grop står träden oftast och tynar år efter år, utan att komma igång riktigt och till slut brukar de duka under. I ett sådant läge kan det vara mycket bättre att beställa hem ett lass matjord som man gör en kulle av och planterar i, enligt ovan.
Planteringsjord på säck ska allmänt sett ses som en jordförbättring, och ska blandas ut med den befintliga jorden för att göra denna luckrare och mer fuktighetshållande. Slå alltid ner en eller två stödkäppar vid plantering, och slå ner den i gropen innan plantan sätts ned för att undvika att slå sönder grenar. Ofta kan tre käppar vara det idealiska, eftersom det förhindrar att man skadar stammen med gräsklipparen eller grästrimmer, som är nyplanterade träds största fiender.
Ett gnagskydd kan fylla samma funktion och bör absolut sättas på nyplanterade träd då harar, kaniner och rådjur älskar att ringbarka späda fruktträd. Vänta inte med gnagskyddet; efter första vintern kan det vara för sent! Alla plommonträd som säljs i trädgårdshandeln är numera krukodlade och kan därmed planteras när som helst under året. Ofta är sensommar och tidig höst den bästa planteringstiden eftersom det ofta är lagom varmt och lagom med nederbörd.
Plantan behöver därmed inte passas med vatten som vid vår- och sommarplantering. Ofta är plantorna också bättre rotade i sin kruka på höstkanten och man riskerar inte att rotklumpen faller isär. När du väljer exemplar på sensommaren, leta efter plantor som ser friska och välväxta ut och undvik träd som har mycket ogräs i krukan och ser bleka ut.
Dessa kan vara kvar från föregående år och har då hunnit få rotsnurr i krukan, vilket innebär att trädet får svårt att utveckla ett bra rotsystem. Generellt sett kan det vara bättre med ett mindre träd som ser frodigt ut än ett större som verkar ha fått det trångt i krukan. Vid plantering behöver ingen speciell gödsel tillföras — den som finns i planteringsjorden är fullt tillräcklig, och i näringsrik matjord behövs inte ens planteringsjord tillföras.
Med överdriven gödsling riskerar rötterna att hämmas i sin utveckling då näringskoncentrationen kan bli för hög. Trädet kan också bli överfrodigt och få svårt att sluta växa och mogna av mot höstkanten, vilket ger dålig vinterhärdighet — viktigt, speciellt i kärvare klimat. Det är alltså bättre att ligga lågt med näringstillförseln det första året och se hur trädet utvecklar sig.
Verkar det gå trögt med tillväxten så lägger man på någon gödsel ovanpå jorden, till exempel kompost, komposterad kogödsel eller pelleterad hönsgödsel. Den sistnämnda får man vara lite försiktig med då den är kraftfull. Lagom tillväxt är ca 50—60 cm per år de första åren.