Basområden göteborg
Kartan är hämtad från Avdelningen för Statistik och Analys, Göteborgs Stad: Göteborg [jœtɛˈbɔrj] lyssna är Sveriges näst största tätort , efter Stockholm , och Nordens femte största med [ 9 ] invånare i tätorten och 1 invånare i Storgöteborg.
Stadsområden och mellanområden
Samhället ligger på västkusten vid Göta älvs mynning. Med anledning av sin stadsplanering, kallades Göteborg av holländarna under många år för Nya Amsterdam. Göteborgs bebyggelse har vuxit ihop med omgivande förorter och bildar enligt Statistiska centralbyråns definition tätorten Göteborg. Tätorten ligger till största delen i Göteborgs kommun men även centralorterna i Mölndals och Partille kommuner ingår.
Stadens areal är ,64 kvadratkilometer , varav ,41 kvadratkilometer är vatten [ 17 ]. En stor del av den svenska exporten och importen sker via Göteborgs hamn som är Nordens största. Göteborg är residensstad för Västra Götalands län , centralort för Göteborgs kommun och stiftsstad i Göteborgs stift. Namnet Göteborg började användas för staden i början av talet. Alternativa stavningar har bland annat varit Giötheborg , Göteborgh och Gothenburg och Gamble Gotenborg Själva namnet kommer ursprungligen av att Göteborg var en befäst stad vid Göta älv.
I stadens privilegiebrev, första paragrafen och första meningen, står det: För det första, skal denne Stad, heta och kallas Götheborgh, [ 19 ]. På engelska används idag namnet Gothenburg , vilket gör Göteborg unikt som den enda staden i Sverige med ett vedertaget engelskt namn. Bland andra utländska namnformer kan spanskans och portugisiskans Gotemburgo och isländskans Gautaborg nämnas.
På danska, norska och färöiska förekommer ibland stavningen Gøteborg. De franska och tyska varianterna Gothembourg och Gotenburg används sällan nu för tiden.
Kartor - områdesindelning
På talet kallade holländarna under en period Göteborg för Nya Amsterdam på grund av stadsplaneringen. Göteborg kallas ibland fortfarande för "Lilla London" vilket härstammar från talet då Göteborg industrialiserades med hjälp av, bland andra, inflyttade britter som dessutom deltagit i stadens uppbyggnad från första början. Även uttrycket "Sveriges framsida" förknippas med Västkusten och Göteborg [ 21 ].
Anledningen är det geografiska läget, som medger direktförbindelser till de internationella sjöfartslederna via hamnen. Det har bott människor i flera tusen år på den plats där Göteborg nu ligger. Under stenåldern fanns redan en bosättning vid Göta älvs utlopp, vid nuvarande Sandarna. Exempelvis finns det elva hällristningslokaler i Göteborg.
Från talets första hälft var den södra stranden av Göta älvs mynningsområde svenskt, medan Halland längre söderut var danskt och Bohuslän i norr var norskt , vilket skapade en korridor på cirka 15 kilometer ut mot havet.
Via hamnar i Göta älv hade Sverige en användbar direktkontakt med havet i väster, främst genom Lödöse fem mil uppströms vid Ljudaåns mynning. På talet byggdes fästningen Älvsborg vid mynningen för att befästa Sveriges anspråk. År beslöt det svenska riksrådet att anlägga Götaholm på Säveholmen, där Säveån mynnar i Göta älv. Platsen visade sig dock vara olämplig, så därför ändrades läget till området vid det nuvarande Gamlestaden.
Där byggdes staden Nya Lödöse en halvmil från havet, som en mer havsnära ersättare till Lödöse. Namnet Götaholm ersattes först efter hårda påtryckningar från Lödöses handelsmän, som ville behålla det redan etablerade namnet. Platsen för det nuvarande Göteborgs grundläggning, historiskt kallad "Gullbergs ängar" efter klippan Gullberg, figurerar när Birger jarl här slog läger med sin armé, då han år kom dit för att bland annat underhandla med konung Håkon Håkonsson av Norge om ett gemensamt krig mot Danmark.
Då Gustav Vasa i början på talet försökte få invånarna i Nylöse att flytta till Älvsborg, bad de att istället få flytta till Gullberg. Den 17 augusti gav kung Johan III sin byggmästare Ludvig von Hoffwen i uppdrag att genast göra utkast till en plan "skamplun" för en fyrkantig, befäst stad vid Gullberg, som skulle göras ungefär så stor som Kalmar.
På våren gav kungen befallning, att stadsbyggandet skulle sättas i verket, men inget tycks ha blivit påbörjat. Detta kan ha berott på att han inte uttryckligen förbjudit bosättningarna på Älvsborgs och Nylöse gamla stadsgrunder. Även villkoret för den nya stadens privilegier, att den endast fick bebyggas med stenhus, har troligen verkat avskräckande, eftersom det fanns så få svenskar som kunde mura.
Ytterligare en bidragande orsak till att uppförandet av staden inte kom igång, var att Charles de Mornay, ståthållare på Älvsborg, ertappades som delaktig i en sammansvärjning mot Johan III. Mornay avsattes från sitt ståthållarskap och blev avrättad i Stockholm 1 september Därmed blev det ingen stad med namnet "Gullberg" eller "Gullborg"? Däremot sägs i Gustav II Adolfs brev till ståthållaren Nils Stienskiöld den 19 juli angående planerna för det nya Göteborg, att staden skall " Tillfälliga privilegier utfärdades och regelrätta privilegier undertecknades Staden brändes dock så effektivt av danskarna , att man först under talet funnit byggnadsrester.
I Privilegiebrevets i 37 punkter, skrivet på både svenska och tyska inledning, heter det " At efter det Wår Herr Fader Carolus IX före satt sig att fundera och uppbygga en Ny Stad den samma Götheborg kallad, Altså hafwe Wi warit allena derpå betänkt, huru Wi måtte åter samma Stad å nyo upbygga, och därstädes til en Köp-, Sjö- och Handels-Stad förfärdiga låta ".
I början av talet ökade intresset från Sverige att etablera en välbefäst stad nära Göta älvs mynning, vilket ledde till att staden Göteborg grundades år efter några års byggande på uppdrag av kung Gustav II Adolf. I privilegiebrevet, som gällde mellan och , så reglerades också hur staden skulle styras.