Vad är dåligt med marxism
Även Brantings egen marxistiska övertygelse har ifrågasatts: både huruvida han var influerad av Marx över huvud taget och hur inläst han var på. Karl Marx var en tysk judisk nationalekonom och samhällsfilosof som bidrog till att utveckla den kommunistiska läran.
Marxism — vad är det? - Historiska Media Förlag
Marxismen innehåller bl. Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx och hans medarbetare Friedrich Engels idéer. De flesta av marxismens filosofiska idéer är förenliga med kommunismens ideologi. Den marxistiska ideologin förespråkar ett kommunistiskt samhälle där resurserna fördelas rättvist bland folket.
Men för att införa kommunismen i världens alla länder, måste folket - arbetarna - göra revolution i sina hemländer. Lenin blev den förste ledaren som genom ryska revolutionen omsatte marxismen idéer i handling. Grundar sig på Karl Marx idéer Marxismen är en samhällsideologi och politisk filosofi som baseras på filosofen Karl Marx och hans medarbetare Friedrich Engels idéer.
Karl Marx var starkt kritisk mot kapitalism i alla dess slag och ansåg att den leder till ökande ekonomiska skillnader i form av att vissa får det bättre medan det stora flertalet blir fattigare. Marxismen är kritisk mot en sådan utveckling och hyllar istället ideal som jämlikhet och solidaritet. Marxismen kan betraktas som en samhällskritisk form av humanism. Precis som andra humanistiska livsåskådningar ställer marxismen människan i centrum, även om den är mer intresserad av stora grupper människan som kollektiv än av enskilda individer.
Marxismens humanistiska karaktär framträder tydligast i Marx teori om alienation , d. Marx tecknar bilden av människan som en aktiv, skapande och social varelse, ständigt i färd med att förbättra sina levnadsvillkor. Men detta har hon ingen möjlighet att göra i industrisamhällets serieproduktion och monotona arbetsmoment. Marx kom i sin analys av industrisamhället i mitten av talet fram till att kapitalisternas och industriägarnas hunger efter profit och vinst skulle skärpa motsättningarna mellan de som ägde fabrikerna och produktionsmedlen och de som arbetade och ingenting ägde.
De rika skulle bli rikare och de fattiga ännu fattigare, trots att det var på arbetarnas slit som kapitalisterna skapade sina rikedomar. Till slut skulle arbetarna proletärerna inte finna sig i detta längre och göra uppror - revolution - och ta makten i egna händer. Tillsammans skulle arbetarna sedan skapa det kommunistiska samhället. Religion är folkets opium das Opium des Volks , sa Marx, en smärtstillande drog i en hård värld.
Lenin - den ryska revolutionens ledare - omformulerade senare uttrycket till att religion är ett opium för folket. Bas är den del av varje samhälle som utgörs av samhällets ekonomiska struktur, särskilt ägandeförhållandena. Dialektik är en utvecklingsprocess eller ett sätt att resonera där motsatserna leder över i en syntes som slår över i sin motsats osv. Dialektiska lagar är de lagbundenheter som sammanfattar tillvarons beskaffenhet och utveckling.
De viktigaste är:. Dialektiska teser är teser om tillvarons beskaffenhet. Viktigast är den organiska tesen och den materialistiska tesen. Friedrich Engels var en tysk samhällsfilosof som tillsammans med Marx lade den teoretiska grunden till marxismen, bl. Klassamhällets epok består i sin tur av tre steg: slavsamhälle, feodalism och kapitalism.
Mellanstadiet som leder över till kommunismen kallas proletariatets diktatur.
Marxism — vad är det?
Kapitalet är en bok som skrevs av Marx och Engels. Det är den kanske mest kända sammanfattningen av marxismens ekonomiska teorier. Karl Marx var en tysk judisk samhällsfilosof och nationalekonom som har gett namn åt marxismen. Klassamhälle är den period i mänsklighetens historia då samhällena är uppdelade i klasser som antingen äger eller inte äger produktionsmedel.
Maoism är beteckning på det kommunistiska system som skapades av Mao Zedong i Kina. Mervärde är skillnaden mellan en varas material och tillverkningskostnader och dess pris före försäljning. Primärklasser är ägande och icke-ägande klasser i ett klassamhälle, t. Produktionsförhållanden är de ägandeförhållanden och därav följande ekonomiska förhållanden som råder i ett bestämt samhälle.
Produktivkrafter är den tekniska utvecklingen samt människors kunnande, erfarenhet och arbetsförmåga i ett bestämt historiskt läge. Proletariatets diktatur är den mellanperiod som råder innan det kommunistiska idealsamhället kan förverkligas. Revolution är den samhällsomvälvning som leder över från ett samhälle till ett annat. Revolutionen kan, men behöver inte, innebära en väpnad uppgörelse.
Sekundärklasser är de klasser som varken är ägande med anställda som producerar mervärde eller ickeägande producerar mervärde åt någon annan. Sekundärklassen utgörs t.