Symptom innan hjärtinfarkt
Hjärtinfarkt
Atypiska symtom som värk i käkarna eller skulderpartiet, tyngdkänsla, ont i magen, illamående, yrsel, andnöd, stark trötthet förekommer i högre grad hos äldre. Akut hjärtinfarkt orsakas oftast av en blodpropp i hjärtats kranskärl, vilket gör att blod- och därmed syretillförseln förhindras. Även illamående, yrsel, andnöd andfåddhet och kallsvettning kan förekomma.
Hjärtinfarkt orsakas oftast av en blodpropp i hjärtats kranskärl, vilket gör att blod- och därmed syretillförseln förhindras. Illustration: Karin Lodin. Akut behandlas hjärtinfarkt i de flesta fall med ballongvidgning för att förbättra blodflödet till hjärtat. Om skadan blir liten eller stor beror på storleken på kranskärlet, om det är helt tilltäppt eller inte och tiden till insatt behandling.
Blir skadan stor kan hjärtats pumpförmåga försämras. Smärtan sitter oftast i under minst 15 minuter och kan ge upphov till illamående, andnöd, kallsvett, yrsel eller svimning. Symtomen påminner mycket om kärlkramp , vars symtom inte varar lika länge. Typiskt för kärlkramp är att det är återkommande, ofta vid ansträngning. Varje minut har stor betydelse för prognosen, särskilt om kranskärlet är helt tilltäppt.
Ju tidigare behandlingen sätts in, desto mindre blir skadan på hjärtat. Värk i käkarna, tyngdkänsla och tryck i bröstet är typiska symtom på hjärtinfarkt hos både kvinnor och män. För kvinnor kan symtomen vara mer diffusa men bröstsmärtor är vanligt. Vanliga symtom är andnöd, illamående, trötthet, kallsvettning, yrsel och magsmärtor. I genomsnitt insjuknar kvinnor tio år senare än män av hjärtsjukdom och den bakomliggande faktorn för det anses vara det kroppsegna könshormonet östrogen.
Fram till års åldern har kvinnorna generellt sett en hög nivå av det goda kolesterolet HDL high density lipoprotein , men i samband med att östrogenet sjunker, sjunker också nivåerna av det skyddande kolesterolet och risken för hjärt- kärlsjukdomar ökar.
Det kranskärl som har blivit tilltäppt bör öppnas så fort som möjligt. Ju tidigare det görs, desto snabbare kan blodflödet återställas och hjärtat återhämta sig. Detta kan ske genom så kallad ballongvidgning, PCI och i enstaka fall med blodproppslösande medicin. Vid PCI, ballongvidgning, förs en plastslang med en uppblåsbar ballong in i det kranskärl som har täppts till.
Hjärtinfarkt
Ballongen fylls med vätska och vidgar därmed kärlväggarna så att blodflödet återställs. I samband med ingreppet passar man ofta på att lägga in ett metallnät, ett stent, som sedan håller kranskärlet utvidgat. En plastslang med en uppblåsbar ballong förs in i det kranskärl som har täppts till. Ballongen fylls med vätska och vidgar kärlväggarna så att blodflödet återställs. Finns det flera förträngningar, framförallt vid diabetes, görs ibland en kranskärlsoperation, så kallad bypassoperation.
Vid denna operation tar man blodådror från andra delar av kroppen som sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. På så sätt skapas en ny kanal som gör att blodet kan ledas förbi förträngningarna. Blodådror från andra delar av kroppen sys fast från stora kroppspulsådern till kranskärlen nedanför förträngningarna. När en hjärtinfarkt misstänks är det viktigt att komma till sjukhus snarast möjligt.
Ofta skickas ett EKG till sjukhuset redan från ambulansen. Diagnostiken utgörs framför allt av EKG och blodprover troponin. Den initiala EKG-bilden avgör om kranskärlsröntgen måste göras omedelbart. För att få en bra bild av hjärtinfarktens utbredning och eventuella skador på till exempel klaffar görs alltid en ultraljudsundersökning av hjärtat. Det finns levnadsvanor som ökar risken att få hjärtinfarkt.
Risken för hjärtinfarkt kan minskas med ändrade levnadsvanor. Risken ökar med åldern och hjärtinfarkten kommer ofta tidigare hos män än hos kvinnor. Hjärtinfarkt orsakas till stor del av: rökning , ohälsosamma kostvanor, stress, fysisk inaktivitet, övervikt, högt blodtryck , blodfettsrubbningar och diabetes. Det är oftast lättare att lägga till nya, hälsosamma vanor som att börja motionera och äta nyttigare och därefter ta tag i de vanor som du bör avstå ifrån.
De viktigaste delarna är en tidig start av eftervården och en individuellt anpassad målsättning med fem delmål för:. Mattias Ekström, docent i kardiologi. Läs mer om Mattias Ekström. Läs om några av våra medlemmar som drabbats av hjärtinfarkt och hur de lever idag. Du kan som medlem också få en möjlighet att genom våra Diagnosstödjare prata med någon som vet hur det är.
Informationsbroschyr till dig som nyligen drabbats av en hjärtinfarkt, vill veta mer eller kanske har en närstående som drabbats.